Outsider

Utläst 120705: Outsider av Torbjörn Flygt

Jag minns att jag tyckte mycket om Underdog som kom redan 2001, mer än om denna uppföljare utgiven 2011 men denna är också väldigt bra! Nu borde jag kanske ha läst om Underdog innan, men det kommer för mycket nya böcker för att jag ska ta mig tid att läsa samma bok flera gånger. Jag hörde Flygt på litterär båtsalong i mars och han var en väldigt bra ersättare för Rikard Wolff och Karin Johannisson som ställde in. Det låter kanske tråkigt med en bok om vardag för en vanlig man, men Flygt skriver så bra så det blir aldrig trist. Tvärtom blir det ofta oväntat roligt, som i sådana här tragikomiska beskrivningar:

Mycket trevlig och belevad.
Belevad?
Säjer man inte så längre?
Så sa inte ens mormor.
Det är en jämförelse som får morsan att göra halt, backa ett steg, som sin mor vill hon inte bli, för just när det gäller språkbruk är mormor inte en hållbar referenspunkt, hon som pratade en obegriplig dialekt, så lokal att Ohlsson med h i granngården hundra meter bort ibland hade svårt att förstå henne.
(Sid. 334-335)

Det är tio år sedan Johan Kraft berättade om sin uppväxt i Underdog. I Outsider fortsätter den äldre Johan sin historia från slutet av åttio- och början av nittiotalet. Hans mamma Bodil gör ny karriär, systern Monika kämpar på med servitrisjobb för att försörja sig och dottern Nathalie. Johan pluggar i Lund och bor i korridor och träffar Helena, kvinnan i hans liv. De är i olika faser av livet; Helena är snart färdigutbildad och drömmer om karriär, hus och familj medan Johan trivs med livet som det är och inte är redo för omvälvande förändringar.