Livet på en kylskåpsdörr

Utläst 081127: Livet på en kylskåpsdörr av Alice Kuipers

Ungdomsböcker är inte alltid så problemfria och enkla som man kanske kan tro. Den här ser väldigt lätt och glad ut vid en snabb anblick. Framsidan är glättig med olikfärgade post-it lappar. Hela boken består av meddelanden mellan mor och dotter som de sätter på kylskåpet.

Claire är femton år och hennes mamma har bröstcancer. Till en början ser de ljust på framtiden för visst ska mamman bli frisk igen. Ju längre tiden går, desto svartare blir tillvaron. De hinner nästan aldrig ses men skriver omtänksamma små lappar till varandra. Claire tvingas växa upp snabbt och klara av saker som normalt sett inte händer en femtonåring. Men man märker även att hon fortfarande är ett barn i vissa avseenden. Mamman får ofta skriva och påminna henne om var hennes nycklar är, att hon ska städa kaninburen och andra vardagssaker.

Flyga drake

Utläst 081126: Flyga drake av Khaled Hosseini

Den här boken är verkligen så bra som alla säger! Jag har inte läst den förrän nu för jag har haft så mycket annat att läsa och så tyckte jag att eleverna på skolan skulle få chansen först. Jag ska se filmen och tror att det är bäst att läsa boken först. Det är förskräckligt att landet Afghanistan inte finns längre, så som det var förr. De hade det bra där före krig och talibaner. En kompis som varit i Afghanistan och har en bror som jobbar där säger att det är en väldigt bra beskrivning av landet.

Amir och Hassan växte upp som vänner trots att Amir hörde till de rika och Hassan var hans tjänare. Hassan var oerhört lojal -frasen "för dig ska jag göra det tusen gånger om" återkommer i boken, men Amir svek honom. Många år senare, när Amir bott länge i USA får han chans att återvända till Afganistan och ställa allt till rätta.

Dagen efter

Utläst 081121: Dagen efter av Lionel Shriver

Den första boken av Shriver som kom ut på svenska, Vi måste prata om Kevin, är något så fruktansvärt bra! Jag lovade mig själv att inte jämföra dessa båda böcker av rädsla att bli besviken. Nu har jag fått veta att hon skrivit nio romaner och så har det bara kommit ut två på svenska. Översättare, vad håller ni på med? (Jag vet att det inte är översättarna som bestämmer det här, men jag vill ha någon att skylla på och hoppas att det snarast blir ändring på detta.)

Dagen efter är väldigt olik Vi måste prata om Kevin, och det är intressant att se att man kan skriva så. Gemensamt för böckerna är att de är gripande och beroendeframkallande, tjocka och välskrivna. Jag känner igen känslor och tankar i Dagen efter som jag inte vill erkänna att jag haft. Romaner som får en att tänka är det bästa! Jag är oerhört imponerad av att alla personer har fått olika sätt att tala och så olika sätt att vara. Allt är så genomtänkt. Den enda invändningen är möjligen att det är för mycket snooker med tillhörande termer, men det verkar liksom meningen att det ska vara för mycket. Man förstår hur insnöad huvudpersonen Irina verkligen måste vara för att kunna leva ihop med en snookerspelare. Så skickligt!

Irina har ett på många sätt avundsvärt förhållande med Lawrence. Det är lugnt och tryggt och visst älskar de verkligen varandra. Men så kommer vännen Ramsey in i bilden. Han är på många sätt Lawrences motsats. Han bryr sig bara om snooker och är inte alls intellektuell. Irina dras till honom på ett oförklarligt sätt. Vartannat kapitel beskriver hur livet blir om hon stannar hos Lawrence, vartannat om hon överger honom för Ramsey. Det blir väldigt olika liv och läsaren får fundera mycket över om det finns något rätt eller fel.

I en annan del av Bromma

Utläst 081104: I en annan del av Bromma av Martina Haag

Jag brukar tycka om Martina Haag, både hennes krönikor och den första romanen Underbar och älskad av alla är väldigt roliga, även om krönikesamlingarna kanske blev lite enahanda att läsa i ett svep, så som det ofta är med den sortens samlingar. Jag hade ganska stora förhoppningar om att fortsättningen på Underbar... skulle vara lika rolig, men den är inte det. Att boken fått ljumma recensioner har jag struntat i och tänkt att det inte är så lätt att följa upp en storsuccé. Till en början tyckte jag också att den här boken var lika kul som den första men efter ett tag lade den sig på en inte alls lika hög nivå, om man nu ska tala om nivåer vad gäller lättviktslitteratur, och det tycker jag att man ska för jag ser inte chicklitt som en sämre sorts böcker. Tyvärr har den här boken en tunn handling och på slutet blir den rent kalkon med någon sorts skräckinslag som inte alls passar in. Synd.

Bella har gift sig med TV-stjärnan Matte och de har två söner. Efter att hon fått sparken från Dramaten har hon jobbat i TV4:s reception. Hon börjar känna sig less på sitt liv och vill något mer. När hon missar sitt flyg som skulle ha inneburit tre veckor ensam på semester i Bulgarien börjar hon fundera på vad som är viktigt. Hon åker hem till huset men talar inte om det för familjen. Hon blir misstänksam när det kommer snuskiga vykort till Matte. Har han träffat någon annan?

Mig äger ingen

Utläst 081102: Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Jag är ytterst fascinerad av hur Åsa kan minnas så mycket från sin uppväxt. Hon är bara sex år äldre än jag men har minnen från en tid som känns så olik min. Kanske var det inte så ovanligt då, men nu är väl arbetarklassen så gott som utrotad? Jag vet åtminstone ingen som jobbar så hårt fysiskt i Sverige nu för tiden som Åsas pappa när han var härdarmästare. Det som känns bra är att hon skriver positiva saker om sin far, mannen som var alkoholist, men ändå fick vårdnaden om sin dotter och tog hand om henne så bra han kunde. Åsa beskriver, ibland smärtsamt närgånget, hur det var att växa upp med pappa Leif. När hon skulle berätta om honom för prästen inför hans begravning sa hon att han var den roligaste människa hon visste men ändå kunde hon inte komma på något roligt som han sagt.

Potensgivarna

Utläst 081030: Potensgivarna av Karin Brunk Holmqvist

När jag jobbade på kommunbiblioteket och någon frågade efter en rolig bok brukade vi tipsa om den här. Det är lite liknande Katarina Mazetti, fast inte lika välskrivet. En småmysig historia är det. Synd att det är helt obegripliga tempusändringar. Jag fattar inte hur man kan skriva presens och imperfekt i samma mening och sådant kunde väl någon redaktör eller förläggare eller något fixa?

Systrarna Elida och Tilda är över 70 år och bor tillsammans i föräldrahemmet. Ingen av dem blev gifta och nog kan det bli lite ensamt att bara ha varandra. När de vill slippa utedasset och bygga en riktig toalett behövs det pengar, mycket pengar. De får en idé om hur de ska kunna ordna det. Det hänger ihop med nya grannens effektiva gödningsmedel som de ser får en oväntad effekt på en katt. Så startas en postorderfirma för potensökande medel.