Utläst 080828: Sonat till Miriam av Linda Olsson
Jag vet inte hur en sonat är uppbyggd men tydligen är denna roman skriven på samma sätt. Författaren har fått stor hjälp från Konserthuset i Stockholm i sin research och jag litar på att det är välgjort. Litteraturmässigt tycker jag det är en fullträff, för det blir väldigt gripande när man får först Adams version och sedan Cecilias. Så många trådar vävs ihop så oväntat så man blir alldeles förstörd av ängslan för hur det ska sluta. Jag brukar vilja veta hur det går och få ett ordentligt slut, men här blir jag nöjd trots att avslutningen ligger öppen för läsaren att spinna vidare på. Livet går vidare. Jag vill gärna tro att Adam och Cecilia finner något slags lycka till sist även om det inte blir med varandra.
Adam har bott i Nya Zeeland i många år, tillsammans med sin dotter Miriam. Han flyttade från Sverige så långt bort han kunde komma när han fick ett omöjligt val. När han tänker tillbaka märker han att han gjort exakt likadant som sin mamma. Han har förtigit det tidigare livet inför Miriam liksom hans mor aldrig talade om sitt polska ursprung. Han har trott att han skulle ha tid att berätta för Miriam men det hanns aldrig med. När Miriam är borta söker han sig tillbaka både till Polen och till Sverige.
No comments:
Post a Comment